Varför behövs vindkraften?
Vindkraften bidrar med ny energi till elsystemet
Sveriges elproduktion 2017 (Energimyndigheten, 2018)Sveriges elproduktion har historiskt baserats i huvudsak på vattenkraft och kärnkraft. Vindkraften började bidra till elproduktionen först kring år 2000 och utgjorde 11% av Sveriges elproduktion år 2017 (Energimyndigheten, 2018). De svenska kärnkraftverken togs i drift under 1970- och 80-talet, och har åldrats och stängts efterhand. Efter år 2020 kommer endast sex av de tio kärnkraftsreaktorer som varit i drift under det senaste årtiondet att fortsätta drivas.
År 2016 slöts en Energiöverenskommelse mellan regeringspartierna, M, C och KD i syfte skapa långsiktiga spelregler för den svenska energiförsörjningen. Målet i överenskommelsen är att Sverige ska ha 100 % förnybar elproduktion år 2040.
Sveriges elkonsumtion har legat stabil sedan slutet av 1980-talet. Huruvida elkonsumtionen kommer att öka eller minska i framtiden är svårt att säga. Faktorer som påverkar är t.ex. befolkningsmängd, konjunkturer, industrins energieffektivisering samt elfordon och IT-hallar som nya storkonsumenter. Det står dock klart att elkraft kommer att behövas även i framtiden.
Sverige har ett utbyte av elkraft med de nordiska och baltiska länderna (ej Island) samt Tyskland och Polen. År 2017 var 8% av Sveriges elanvändning importerad medan 19 % av Sveriges elproduktion gick till export (Energimyndigheten, 2018). Svensk vindkraft går således inte bara till Svenska konsumenter utan även till utlandet.
Vindkraften är inte kontrollerbar på samma sätt som t.ex. kärnkraften. Detta betyder dock inte att vindkraften inte bidrar med nytta i kraftnätet. Rent praktiskt utrycks detta i en nätnyttoersättning som nätägare ger vindkraftsproducenter. Vidare pågår forskning för att kunna kombinera vindkraftverk och energilagring i syfte att jämna ut produktionen, t.ex. inom Energimyndighetens forskningsprogram VindEL.
Vindkraften är miljövänlig och förnybar
Vinden som energikälla har många fördelar. Den kostar inget att producera eller att använda och den tar aldrig slut. Under drift genererar vindkraftverk inga utsläpp och producerar igen den energi som gått åt för att tillverka vindkraftverket inom ett halvår (Wizelius, 2015). All efterföljande produktion under verkets resterande livstid innebär ett nettotillskott av el som producerats utan att generera föroreningar som t.ex. växthusgaser. Efter avslutad drift kan de flesta delarna i vindkraftverket återvinnas och marken återställas utan att lämna bestående spår på platsen.
Vindkraften medverkar till att hålla nere elpriset
Vindkraften tillför el på elmarknaden vilket ökar utbudet på elkraft och minskar användandet av andra dyrare kraftslag.
Det ska sägas att vindkraften omfattas av ett finansiellt stödsystem som kallas elcertifikatsystemet. Systemet infördes år 2003 och gäller för all ny förnybar energi. Sedan införandet har ungefär en tredjedel av stödet gått till vindparker (ungefär hälften har gått till anläggningar som genererar el med biobränslen). Elcertifikatssystemet finansieras genom att alla elkonsumenter i Sverige, utom så kallad elintensiv industri, betalar en avgift i sin elräkning. År 2017 var denna avgift ungefär 1,6 öre/kWh. En villaägare som konsumerar 20 000 kWh/år betalade alltså ca 330 kr till elcertifikatssystemet för året 2017.